Skuldkvoten (Debt-to-Income Ratio, DTI) är ett grundläggande finansiellt nyckeltal som jämför en individs totala månatliga skuldförpliktelser med deras bruttoinkomst per månad. Uttryckt i procent är detta nyckeltal ett primärt analytiskt verktyg som används av långivare för att bedöma en låntagares förmåga att hantera och återbetala ny skuld. En djupgående förståelse för skuldkvoten är avgörande för alla som ansöker om betydande krediter, särskilt bolån, eftersom den direkt påverkar lånebesluten.
I sin enklaste form kvantifierar skuldkvoten hur stor del av en persons månadsinkomst som går till skuldbetalningar. Långivare ser denna siffra som en indikator på finansiell stabilitet och risk. En lägre skuldkvot tyder på en sund balans mellan skuld och inkomst, vilket signalerar att en låntagare har en lägre risk att misslyckas med sina betalningar. Omvänt kan en hög skuldkvot indikera finansiell ansträngning och begränsa tillgången till ny kredit eller resultera i mindre fördelaktiga lånevillkor.
Att beräkna din skuldkvot är en direkt process i tre steg som ger en tydlig ögonblicksbild av din finansiella hävstång. Denna beräkning är nödvändig för självutvärdering innan du kontaktar en långivare.
Först, summera alla dina lägsta obligatoriska månatliga skuldbetalningar. Denna summa ska inte inkludera rörliga utgifter eller hushållskostnader som el, mat eller transport. Fokus ligger på avtalsenliga skuldförpliktelser.
Din beräkning bör inkludera:
Det är kritiskt att använda den lägsta obligatoriska betalningen för varje skuld, inte det totala belopp du kanske väljer att betala.
Därefter beräknar du din totala bruttoinkomst per månad. Detta är din totala inkomst före skatter och andra avdrag för försäkringar eller pensionssparande.
Inkomstkällor att inkludera är:
Om du ansöker om ett lån med en medsökande måste du även inkludera deras bruttoinkomst i denna beräkning.
Slutligen, dividera dina totala månatliga skuldbetalningar med din bruttoinkomst per månad. Multiplicera det resulterande decimaltalet med 100 för att uttrycka din skuldkvot i procent.
Formeln är följande:
Skuldkvot = (Totala månatliga skulder / Bruttoinkomst per månad) x 100
Om dina totala månatliga skuldbetalningar till exempel är 20 000 kr och din bruttoinkomst per månad är 60 000 kr, skulle beräkningen vara:
(20 000 kr / 60 000 kr) x 100 = 33,3 %
I detta scenario är din skuldkvot 33,3 %, en siffra som generellt skulle anses vara fördelaktig av de flesta långivare.
Långivare använder skuldkvoten som en primär indikator på din förmåga att hantera månatliga betalningar och återbetala skulder. Även om specifika gränser kan variera mellan långivare och lånetyp, finns det allmänt accepterade riktmärken. Svenska banker tittar ofta på två mått: skuldkvotstaket (total skuld i förhållande till årsinkomst) och Kvar-att-leva-på-kalkylen (KALP), där skuldkvoten spelar en central roll.
För att förbättra din skuldkvot är de strategiska målen enkla: öka din inkomst eller minska din skuld. Att prioritera återbetalning av befintliga lån, undvika ny skuldsättning och att följa din kvot över tid är väsentliga steg mot att stärka din finansiella position.
Skuldkvoten beräknas genom att summera dina totala lägsta obligatoriska månatliga skuldbetalningar och dividera den siffran med din totala bruttoinkomst per månad. Resultatet multipliceras sedan med 100 för att uttryckas i procent.
Även om standarder varierar, anses en skuldkvot på 35 % eller lägre vara utmärkt. I Sverige tittar banker också på skuldkvotstaket, där en total skuld som överstiger 450 % av årsinkomsten kan leda till skärpta amorteringskrav. Generellt signalerar en lägre skuldkvot en låg risk för långivare.
Ett företags skuldsättningsgrad, ett mått på företagets finansiella hävstång, beräknas annorlunda än en personlig skuldkvot. Den bestäms genom att dividera företagets totala skulder med dess totala tillgångar. Detta nyckeltal visar hur stor andel av ett företags tillgångar som finansieras genom skuld.
Nej, kostnader för hushållsel, sophämtning och andra vanliga levnadskostnader som mat, bensin och försäkringspremier anses inte vara skuldförpliktelser och ska inte inkluderas i skuldkvotsberäkningen. Beräkningen fokuserar uteslutande på avtalsenliga skuldbetalningar som lån och lägsta kreditkortsbetalningar.
