Vad är skulder (Liabilities)?

Skulder representerar de finansiella förpliktelser eller fordringar som ett företag har till andra parter. Analytiskt sett är de externa enheters, såsom leverantörers, långivares och anställdas, anspråk på ett företags tillgångar. I ett företags balansräkning presenteras skulder tillsammans med eget kapital, och tillsammans illustrerar de hur företagets tillgångar är finansierade.

En strukturerad förståelse för skulder är fundamental för finansiell analys. Dessa förpliktelser är inte i sig negativa; de är nödvändiga verktyg för att finansiera drift, expansion och investeringar. Balansen mellan skulder och eget kapital är dock en kritisk faktor för ett företags finansiella hälsa och riskprofil. För varje investerare är en precis förståelse för hur man klassificerar, mäter och analyserar ett företags skulder en förutsättning för att kunna fatta välgrundade beslut.

‍

Typer av skulder i ett företag

Skulder kategoriseras i balansräkningen baserat på deras förfallodatum. Denna klassificering ger en omedelbar inblick i tidpunkten för ett företags finansiella åtaganden och dess kortsiktiga operativa press.

Kortfristiga skulder

Kortfristiga skulder är ett företags finansiella förpliktelser som förfaller inom ett år eller inom en normal verksamhetscykel, beroende på vilken som är längst. De representerar de skulder ett företag måste reglera inom en nära framtid för att upprätthålla sin dagliga verksamhet.

Vanliga exempel inkluderar:

• Leverantörsskulder: Pengar som företaget är skyldigt leverantörer för varor eller tjänster som köpts på kredit.
• Kortfristiga lån: Lån eller delar av långfristiga lån som ska återbetalas inom de närmaste 12 månaderna.
• Upplupna kostnader: Kostnader som har uppstått men ännu inte betalats, såsom anställdas löner, skatter eller räntor.

Långfristiga skulder

Dessa är finansiella förpliktelser som inte förfaller till betalning inom ett år. De representerar företagets långsiktiga kapitalstruktur och används ofta för att finansiera större investeringar i tillgångar som fastigheter, anläggningar och utrustning.

Vanliga exempel inkluderar:

• Långfristiga lån: Banklån eller andra skuldinstrument med löptider som sträcker sig längre än ett år.
• Obligationslån: Medel som anskaffats genom att emittera obligationer till investerare, vilka företaget är skyldigt att återbetala vid ett framtida datum.
• Pensionsförpliktelser: De medel ett företag är skyldigt att avsätta för att betala för anställdas pensioner i framtiden.
• Avsättningar: En förpliktelse som är sannolik eller säker men där belopp eller tidpunkt för infriande är osäker. Ett exempel är framtida garantiåtaganden.

‍

Nyckeltal för skuldanalys

För att gå bortom de råa siffrorna i en balansräkning använder analytiker flera finansiella nyckeltal för att bedöma ett företags skuldsättning och likviditet. Dessa mått ger ett kritiskt sammanhang för att utvärdera finansiell risk.

• Soliditet: Beräknas som Justerat eget kapital / Totalt kapital. Detta nyckeltal mäter hur stor andel av företagets tillgångar som finansieras av eget kapital. En låg soliditet indikerar högre finansiell risk, särskilt under ekonomiska nedgångar, eftersom en större del av finansieringen kommer från lån.
• Balanslikviditet (Current Ratio): Beräknas som Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder. Detta är ett primärt likviditetstest som mäter ett företags förmåga att täcka sina kortfristiga förpliktelser med sina kortfristiga tillgångar. Ett tal under 1 kan indikera potentiella kortsiktiga likviditetsproblem.
• Räntetäckningsgrad: Beräknas som Rörelseresultat plus finansiella intäkter / Finansiella kostnader. Detta nyckeltal bedömer ett företags förmåga att täcka sina räntekostnader. En låg räntetäckningsgrad antyder att ett företag kan ha svårt att betala sina räntekostnader, vilket är en betydande varningssignal för både borgenärer och aktieinvesterare.

‍

Skuldernas strategiska betydelse

Skulder är ett avgörande element i företagsstrategin. Tillgång till skuldfinansiering gör det möjligt för ett företag att finansiera expansion, investera i forskning och utveckling och hantera sitt rörelsekapital utan att späda ut ägarandelen för befintliga aktieägare. När skulder används effektivt kan de öka avkastningen på eget kapital.

Detta koncept illustreras bäst med ett kvantitativt exempel. Ett företag lånar 10 miljoner kronor till en årlig ränta på 5 %. Det investerar detta kapital i ett projekt som genererar en årlig avkastning på 10 %. Mellanskillnaden på 5 procentenheter mellan avkastningen på investeringen och skuldkostnaden är en positiv avkastning som gynnar företagets aktieägare. I detta scenario har skuldsättningen skapat värde.

Det omvända är dock också sant. Om samma projekt endast genererar en avkastning på 3 %, förlorar företaget 2 % på det lånade kapitalet. Detta förstör aktieägarvärde. Denna dynamik understryker den centrala risken med skuldsättning: samtidigt som den förstärker vinster, förstärker den i lika hög grad förluster. Överdriven skuldsättning ökar dramatiskt ett företags fasta kostnader (räntebetalningar) och höjer risken för konkurs om dess intäkter vacklar.

En klok företagsledning strävar därför efter att optimera sin kapitalstruktur, använda skulder för att öka avkastningen samtidigt som man säkerställer att skuldsättningsnivån förblir hanterbar i förhållande till företagets tillgångar och intjäningsförmåga. För en investerare är analysen av ett företags skuldstruktur nyckeln till att förstå riskprofilen i den ledningens strategi.

‍