Finance Terms
Registrera dig för Early Access!
Ta kontroll och upplev framtidens private banking redan idag.
Ingen betalningsinformation krävs!
Riksbanken, formellt Sveriges riksbank, är Sveriges centralbank och en av de mest inflytelserika institutionerna i den nationella ekonomin. Dess primära uppdrag är att upprätthålla ett fast penningvärde genom en ansvarsfull penningpolitik samt att säkerställa att betalningssystemet är säkert och effektivt. Analytiskt sett agerar Riksbanken som ekonomins yttersta garant, med mandat att styra inflation, hantera finansiell stabilitet och agera som bankernas bank. Dess beslut, särskilt rörande styrräntan, får direkta och djupgående konsekvenser för allt från bolåneräntor till värdet på svenska kronan.
För alla som verkar inom den svenska ekonomin – från privatpersoner med sparande och lån till företag och finansiella institutioner – är en precis förståelse för Riksbankens roll och funktion fundamental. Den utgör den centrala axeln kring vilken stora delar av det finansiella systemet roterar. Denna guide ger en strukturerad genomgång av Riksbankens definition, dess huvudsakliga ansvarsområden, hur dess beslut påverkar ekonomin samt svar på vanliga frågor om denna avgörande institution.
Riksbanken grundades 1668 och är världens äldsta centralbank. Dess moderna roll är dock fastställd i lag och centrerad kring två huvudmål: att upprätthålla prisstabilitet och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Prisstabilitetsmålet är kvantifierat som ett inflationsmål där den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent.
Som en oberoende myndighet under Riksdagen har Riksbanken autonomi att fatta penningpolitiska beslut utan direkt påverkan från regeringen. Denna oberoende ställning anses vara kritisk för att kunna bedriva en trovärdig och långsiktig penningpolitik som inte styrs av kortsiktiga politiska cykler.
Riksbankens huvudsakliga verktyg för att uppnå sina mål är styrräntan, tidigare känd som reporäntan. Denna ränta fungerar som referenspunkt för hela det finansiella systemet och påverkar de räntor som banker erbjuder till hushåll och företag.
Processen kan brytas ner i följande steg:
Utöver penningpolitiken har Riksbanken flera andra centrala uppgifter som är avgörande för en fungerande ekonomi.
Riksbankens agerande har breda konsekvenser, och dess beslut innebär ofta en avvägning mellan olika ekonomiska mål.
Riksbanken är en statlig myndighet som är direkt underställd Riksdagen, inte regeringen. Dess oberoende ställning är lagstadgad och innebär att den självständigt fattar beslut om penningpolitiken för att uppnå de mål som Riksdagen har fastställt.
Styrräntan är den ränta som banker kan låna till eller placera pengar för hos Riksbanken över en sjudagarsperiod. Den fungerar som Riksbankens primära verktyg för att påverka räntenivåerna i resten av ekonomin och därmed styra inflationen.
Riksbanken höjer räntan primärt för att dämpa inflationen när den är, eller förväntas bli, för hög. En högre ränta gör det dyrare att låna pengar, vilket minskar efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin. Detta svalkar av den ekonomiska aktiviteten och bidrar till att inflationstrycket sjunker tillbaka mot målet på 2 procent.
