Vad är likviditet (Liquidity)?

Likviditet avser effektiviteten med vilken en tillgång kan omvandlas till kontanter utan att dess marknadspris påverkas väsentligt. Analytiskt sett är det ett mått på både hastighet och prisstabilitet. En tillgång anses vara mycket likvid om den kan säljas snabbt, enkelt och till ett pris som ligger nära dess senaste värdering. Kontanter är den ultimata likvida tillgången och fungerar som det universella betalningsmedlet. Tillgångar som fastigheter eller private equity-investeringar anses däremot vara illikvida eftersom det kan vara en långdragen och kostsam process att sälja dem, med betydande prisosäkerhet.

En strukturerad förståelse för likviditet är inte bara en akademisk fråga; det är ett grundläggande krav för riskhantering och portföljkonstruktion. Likviditet ligger till grund för stabiliteten i hela det finansiella systemet. Brist på likviditet kan förstärka volatilitet, utlösa tvångsförsäljningar och skapa systemkriser. För varje investerare är det avgörande att förstå de olika formerna av likviditet, hur den mäts och dess strategiska konsekvenser för att kunna navigera i moderna marknaders komplexitet.

‍

De tre typerna av likviditet

Likviditet är inte ett enhetligt begrepp. Det manifesteras i olika former, var och en med distinkta egenskaper och konsekvenser för marknadsaktörer. En precis analytisk uppdelning skiljer mellan marknadslikviditet, redovisningsmässig likviditet och finansieringslikviditet.

Marknadslikviditet

Detta är den vanligaste förståelsen av termen. Marknadslikviditet avser hur lätt en tillgång kan köpas eller säljas på marknaden. Tillgångar som aktier i stora bolag på Stockholmsbörsen (Large Cap) eller svenska statsobligationer uppvisar vanligtvis hög marknadslikviditet, med ett stort antal köpare och säljare vid varje given tidpunkt. Detta säkerställer att stora transaktioner kan genomföras utan att orsaka betydande prisrörelser.

Redovisningsmässig likviditet

Denna typ av likviditet gäller ett specifikt företags finansiella hälsa. Redovisningsmässig likviditet, ofta kallad kassalikviditet, är ett företags förmåga att möta sina kortfristiga skuldförpliktelser – de som förfaller inom ett år – med hjälp av sina omsättningstillgångar. Det är en nyckelindikator på ett företags operativa stabilitet och granskas noggrant av borgenärer, leverantörer och aktieinvesterare. Ett företag med dålig likviditet riskerar att inte kunna betala sina skulder, även om det är lönsamt på pappret.

Finansieringslikviditet

Finansieringslikviditet avser förmågan hos marknadsaktörer, särskilt finansiella institutioner, att erhålla finansiering eller kredit. Även en solvent institution kan hamna i kris om den inte kan förlänga sina kortfristiga lån. Under perioder av marknadsstress kan finansieringslikviditeten försvinna när långivare blir mer riskobenägna, vilket skapar en "kreditåtstramning" som kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser.

‍

Hur likviditet mäts

För att hantera likviditet effektivt måste den mätas. Analytiker och investerare använder flera kvantitativa indikatorer för att bedöma likviditeten hos både enskilda tillgångar och hela marknader.

• Bid-ask spread (köp- och säljkurs-skillnad): Detta är skillnaden mellan det högsta pris en köpare är villig att betala för en tillgång (köpkurs) och det lägsta pris en säljare är villig att acceptera (säljkurs). En snäv spread är ett kännetecken för en mycket likvid marknad, eftersom det indikerar en stark överenskommelse om pris och hög handelsaktivitet.
• Handelsvolym: Detta mått mäter helt enkelt antalet aktier eller kontrakt som handlas under en viss period. Hög handelsvolym indikerar en djup och aktiv marknad med många deltagare, vilket är ett primärt kännetecken för hög likviditet.
• Kassalikviditet (Current Ratio): Detta är ett centralt nyckeltal för att mäta ett företags redovisningsmässiga likviditet. Det beräknas genom att dividera ett företags omsättningstillgångar med dess kortfristiga skulder (Kassalikviditet = Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder). Ett tal över 1 (eller 100 %) antyder att företaget har tillräckligt med kortfristiga tillgångar för att täcka sina kortfristiga förpliktelser.
• Omsättningshastighet: Används för att utvärdera fonder och mäter hur ofta en portföljs tillgångar köps och säljs. En hög omsättningshastighet kan indikera att de underliggande tillgångarna är mycket likvida, men det kan också innebära högre transaktionskostnader för fonden.

‍

Varför likviditet är av kritisk betydelse

Finansiella marknaders smidiga funktion bygger på antagandet om tillräcklig likviditet. När likviditeten plötsligt försvinner kan det få katastrofala följder. Illikvida marknader förstärker volatiliteten eftersom även små affärer kan orsaka dramatiska prissvängningar. Detta kan utlösa en nedåtgående spiral av tvångsförsäljningar och leda till en smittoeffekt som sprider sig över det finansiella systemet.

Den globala finanskrisen 2008 är ett typexempel på en likviditetskris. Marknaderna för vissa bolånesäkrade värdepapper, som en gång ansågs likvida, frös helt när köparna försvann. Denna osäkerhet spred sig till interbankmarknaden och orsakade en allvarlig finansieringslikviditetskris som krävde massiva ingripanden från centralbanker. Mer nyligen, under covid-19-chocken i mars 2020, sågs en liknande, om än kortare, rusning till kontanter som krävde att centralbanker som Riksbanken agerade som "lender of last resort" och återställde likviditeten genom storskaliga obligationsköp och lån till bankerna.

‍

Strategier för att förbättra portföljens likviditet

För både privatpersoner och institutionella investerare är hantering av portföljens likviditet en strategisk balansakt. Även om illikvida tillgångar kan erbjuda högre potentiell avkastning (en "likviditetspremie"), är det avgörande att ha en lämplig allokering av likvida tillgångar för att bibehålla finansiell flexibilitet och motståndskraft.

Ett vanligt tillvägagångssätt är att balansera mycket likvida investeringar, såsom sparkonton, penningmarknadsfonder och breda börshandlade fonder (ETF:er), med mindre likvida men potentiellt högre avkastande alternativ som fastigheter, private equity eller infrastrukturinvesteringar. Institutionella investerare formaliserar ofta denna process genom att skapa "likviditetshinkar", där de segmenterar sina portföljer i delar baserat på hur snabbt tillgångarna kan omvandlas till kontanter. Detta säkerställer att de kan möta sina åtaganden, även under perioder av marknadsstress, utan att tvingas sälja illikvida tillgångar till reapriser.

‍

Vanliga frågor (FAQs)

1. Vad är skillnaden mellan likviditet och soliditet?

‍Skillnaden handlar om tidsperspektiv och förmåga. Likviditet avser ett företags förmåga att möta sina kortsiktiga betalningsförpliktelser. Soliditet, å andra sidan, avser ett företags långsiktiga finansiella hälsa, specifikt om dess totala tillgångar överstiger dess totala skulder, vilket visar dess förmåga att överleva på lång sikt. Ett företag kan vara solitt men ändå drabbas av en likviditetskris om det inte kan omvandla sina tillgångar till kontanter tillräckligt snabbt för att betala sina omedelbara räkningar.

2. Varför tillför centralbanker likviditet till det finansiella systemet?

‍Centralbanker tillför likviditet under kristider för att förhindra en "kreditfrysning", där banker blir rädda för att låna ut till varandra. Genom att erbjuda nödfinansiering och köpa tillgångar säkerställer de att det finansiella systemet fortsätter att fungera, vilket möjliggör kreditflöde till hushåll och företag och förhindrar en kaskad av konkurser.

3. Kan för mycket likviditet orsaka inflation?

‍Ja. När en centralbank tillför en massiv mängd likviditet till ekonomin och håller räntorna låga under en längre period, kan det leda till ett överskott av pengar som jagar en begränsad mängd varor och tjänster. Detta kan driva på både konsumentprisinflation och tillgångsprisinflation, vilket skapar bubblor på aktie-, fastighets- eller andra marknader.

‍