En kryptovaluta är en digital eller virtuell tillgång som använder kryptografi för att säkra transaktioner, kontrollera skapandet av ytterligare enheter och verifiera överföringen av tillgångar. Till skillnad från traditionella fiatvalutor som utfärdas av regeringar, fungerar kryptovalutor på decentraliserade nätverk, oberoende av en central myndighet som en bank. Den tekniska grunden för de flesta kryptovalutor är blockkedjan, en distribuerad liggarteknologi som registrerar alla transaktioner över ett omfattande nätverk av datorer, vilket säkerställer transparens och oföränderlighet.
När en individ innehar kryptovaluta äger de inte ett fysiskt objekt. Istället innehar de en kryptografisk nyckel som ger dem möjlighet att auktorisera en transaktion och flytta en enhet från sin digitala plånbok till en annan. Dessa digitala tillgångar kan köpas, säljas och handlas på olika onlineplattformar. Deras värde bestäms inte av en central koppling eller statlig uppbackning, utan av dynamiken i marknadens utbud och efterfrågan. Det innebär att värdet på en given kryptovaluta är vad deltagarna på marknaden kollektivt är villiga att betala för den.
Landskapet för kryptovalutor är stort och varierat, med tusentals olika digitala tillgångar. Dessa kan i stora drag klassificeras i två huvudkategorier: coins (mynt) och tokens. Att förstå denna skillnad är grundläggande för att navigera på marknaden.
Coins är de inhemska tillgångarna på sina egna oberoende blockkedjor.
Tokens är byggda ovanpå befintliga blockkedjor, oftast Ethereum. De har inte sin egen underliggande blockkedjeteknik.
Att förvärva och säkra kryptovaluta innefattar några distinkta steg. Processen börjar med att välja en plattform för köp och avslutas med att välja en metod för förvaring.
Det vanligaste sättet att köpa kryptovalutor är via en centraliserad kryptobörs. I Sverige finns flera etablerade aktörer, såsom Trijo, Safello och den internationella plattformen Binance. Processen innefattar vanligtvis:
När kryptovalutan är köpt förvaras den i en digital plånbok (wallet). Plånböcker lagrar inte valutan i sig, utan snarare de privata nycklar som behövs för att komma åt och kontrollera dina medel på blockkedjan. Det finns två primära typer av plånböcker:
Att investera i kryptovalutor medför en hög grad av risk och sker inom ett regelverk under utveckling. En tydlig förståelse för dessa faktorer är avgörande för alla marknadsdeltagare.
Värdet på kryptovalutor är notoriskt volatilt. Priserna kan fluktuera dramatiskt inom korta perioder, och värdet på en investering kan minska avsevärt. Det finns ingen garanti för att en kryptovaluta som tappar i värde kommer att återhämta sig.
Marknadens i stort sett oreglerade natur gör den också till ett mål för bedrägerier. Vanliga bedrägliga aktiviteter inkluderar:
Den regulatoriska granskningen av kryptomarknaden ökar globalt och i Sverige. Finansinspektionen är den myndighet som övervakar marknaden för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Svenska kryptobörser måste vara registrerade hos Finansinspektionen som finansiella institut.
Viktiga regulatoriska frågor kretsar kring konsumentskydd, bedrägeribekämpning och den rättsliga klassificeringen av digitala tillgångar. Skattemässigt ska vinster från försäljning av kryptovalutor deklareras till Skatteverket som kapitalvinst och beskattas med 30 %. Det är viktigt att noggrant dokumentera alla köp och försäljningar. Regelverket förväntas fortsätta att utvecklas.
Kryptovaluta är en typ av digital valuta som säkras med kryptografi, vilket gör den nästan omöjlig att förfalska. Den fungerar på ett decentraliserat nätverk, vanligtvis en blockkedja, som är en offentlig liggare som underhålls av ett distribuerat nätverk av datorer.
För en nybörjare fungerar kryptovaluta både som ett digitalt betalningsmedel och en spekulativ investering. Du kan köpa den på en börs, använda den för inköp där den accepteras och förvara den i en digital plånbok. Alla transaktioner registreras permanent och verifieras på blockkedjan.
Vissa kryptovalutor tillåter ägare att tjäna passiv inkomst genom en process som kallas "staking". Staking innebär att man deltar i blockkedjans transaktionsvalidering (proof-of-stake) genom att låsa upp en viss mängd av sin kryptovaluta. I gengäld för att hjälpa till att säkra nätverket får man belöningar i form av ytterligare kryptovaluta.
Den mest grundläggande aspekten att förstå är att kryptovaluta är en digital tillgång vars säkerhet och funktion beror på kryptografiska principer snarare än en central myndighet. Dess värde härleds helt från marknadsdynamik, och den representerar ett paradigmskifte från traditionella, centraliserade finansiella system.