Vad är en kreditupplysning?

En kreditupplysning är en standardiserad ekonomisk kontroll som utgör en fundamental process på den svenska kreditmarknaden. Analytiskt sett är det en sammanställning av finansiell information om en privatperson eller ett företag, avsedd att ge en långivare eller annan part ett underlag för att bedöma kreditrisk. Processen initieras vid ansökan om lån, tecknande av abonnemang eller ingående av hyreskontrakt, och resultatet är avgörande för vilka villkor som erbjuds.

För både individer och företag är en precis förståelse för vad en kreditupplysning innehåller och hur den påverkar deras finansiella möjligheter avgörande. Den utgör en direkt inblick i ens kredithistorik och ligger till grund för beräkningen av nyckeltal som UC-score. Denna guide ger en strukturerad genomgång av vad en kreditupplysning är, hur processen fungerar, de olika typer som finns, samt dess för- och nackdelar.

‍

Definition: En ekonomisk riskbedömning

En kreditupplysning är en rapport som sammanfattar en persons eller ett företags ekonomiska situation och betalningsförmåga. Den beställs av ett företag innan de ingår ett finansiellt avtal med en ny kund. Syftet är att minimera risken för kreditförluster genom att säkerställa att kunden har den ekonomiska kapaciteten att uppfylla sina åtaganden.

Informationen hämtas från en rad offentliga och privata register av specialiserade kreditupplysningsföretag, där UC (Upplysningscentralen) är det mest kända i Sverige, men även aktörer som Creditsafe och Bisnode är vanliga. Rapporten ger en ögonblicksbild av den omfrågades finansiella ställning och historik.

‍

Hur processen fungerar i praktiken

När ett företag behöver bedöma en potentiell kunds kreditvärdighet, följer processen en standardiserad modell:

1. Samtycke och beställning: Företaget måste ha ett legitimt skäl för att beställa en kreditupplysning, exempelvis en låneansökan. För privatpersoner skickas alltid en kopia (omfrågandekopia) av upplysningen hem till den person den gäller, vilket informerar om vem som har beställt den och vilken information som har lämnats ut.
2. Datainsamling: Kreditupplysningsföretaget samlar in data från flera källor, inklusive:
3. • Skatteverket: För uppgifter om deklarerad inkomst och eventuellt ägande av fastigheter.
   • Kronofogden: För information om betalningsanmärkningar och aktuellt skuldsaldo.
   • Bolagsverket: För uppgifter om företagsengagemang.
   • Andra finansiella institut: För data om befintliga lån och krediter.
4. Sammanställning och leverans: Informationen sammanställs i en standardiserad rapport som levereras till det beställande företaget. Rapporten innehåller ofta en riskprognos eller ett kreditbetyg, som exempelvis ett UC-score, som snabbt summerar risknivån.

‍

Huvudtyper av kreditupplysningar

Kreditupplysningar anpassas beroende på om de gäller en privatperson eller ett företag, och vilken detaljnivå som krävs.

• Personupplysning: Detta är den vanligaste typen och avser privatpersoner. Den innehåller information om personuppgifter, inkomst, betalningsanmärkningar, befintliga krediter, fastighetsinnehav och antalet tidigare kreditupplysningar. Detaljnivån kan variera från en enklare mikro-upplysning till en omfattande personupplysning.
• Företagsupplysning: Denna typ avser juridiska personer som aktiebolag eller enskilda firmor. Rapporten innehåller uppgifter om företagets omsättning, resultat, styrelse, eventuella betalningsanmärkningar och ofta ett kreditbetyg (rating) som indikerar företagets finansiella stabilitet och risk för obestånd.

‍

Fördelar och nackdelar med systemet

Systemet med kreditupplysningar fyller en kritisk funktion i ekonomin, men det har också konsekvenser för den enskilde.

Fördelar

• Skyddar långivare och ekonomin: Det primära syftet är att skydda långivare från kreditförluster. Detta bidrar till en stabilare och mer ansvarsfull kreditmarknad och förhindrar att företag tar onödiga risker.
• Motverkar överskuldsättning: Genom att ge en bild av en persons totala skuldbörda kan systemet hjälpa till att förhindra att individer beviljas lån de inte har förmåga att återbetala.

Nackdelar

• Negativ påverkan på kreditpoäng: Varje kreditupplysning som tas via UC registreras och kan temporärt sänka en persons kreditpoäng. Många förfrågningar under en kort period kan tolkas som ett tecken på finansiell desperation, även om syftet bara var att jämföra lånevillkor.
• Integritetsaspekter: Även om processen är strikt reglerad, innebär en kreditupplysning att detaljerad personlig ekonomisk information delas med en tredje part.

‍

Vanliga frågor (FAQ)

1. Kan jag se min egen kreditupplysning?

‍Ja. Du har rätt att veta vilken information som finns registrerad om dig. Via tjänster som Min UC kan du mot en avgift beställa en fullständig kreditupplysning på dig själv för att få en överblick av din finansiella status. En sådan upplysning på dig själv påverkar inte ditt kreditbetyg.

2. Hur länge syns en betalningsanmärkning i en kreditupplysning?

‍En betalningsanmärkning för en privatperson finns normalt kvar i kreditupplysningsföretagens register i tre år från den dag då den registrerades. För en juridisk person (företag) är tidsperioden fem år. Under denna tid har den en betydande negativ inverkan på kreditvärdigheten.

3. Påverkar en kreditupplysning mitt UC-score?

‍Ja, en kreditupplysning beställd via UC påverkar ditt UC-score. Varje ny förfrågan sänker din poäng tillfälligt, eftersom det kan indikera ett ökat kreditbehov. Effekten är dock tidsbegränsad; förfrågningarna lagras i 12 månader men påverkar främst poängen under de första månaderna. För att undvika många förfrågningar när du jämför lån kan du använda en låneförmedlare, som endast tar en kreditupplysning som sedan delas med flera banker.

‍