Vad är individuellt pensionssparande (IPS)?

Individuellt pensionssparande (IPS) representerar en privat sparform utformad för att komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Analytiskt sett är IPS ett långsiktigt, bundet sparande där individen själv väljer hur kapitalet ska placeras, vanligtvis i finansiella instrument som aktier eller fonder. Sparformen var tidigare skattemässigt gynnad genom avdragsrätt, men efter en lagändring 2016 har dess attraktivitet för de flesta löntagare minskat avsevärt. Trots detta kvarstår IPS som en relevant struktur för vissa grupper, särskilt företagare utan tjänstepension.

För den enskilde spararen är en precis förståelse för IPS-systemets nuvarande regler, beskattning och begränsningar fundamental. Det är avgörande att kunna skilja denna sparform från mer flexibla alternativ som investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF). Denna guide ger en strukturerad genomgång av vad IPS innebär idag, hur det fungerar, dess för- och nackdelar, samt svar på vanliga frågor om detta specifika pensionssparande.

‍

Definition: En bunden sparform för pension

Individuellt pensionssparande är ett privatägt pensionskonto där insatta medel är juridiskt bundna fram till pensionering. Huvudsyftet är att bygga upp ett extra kapital som kan betalas ut under pensionsåren. Till skillnad från ett vanligt sparkonto eller en värdepappersdepå kan pengarna inte tas ut i förtid, med mycket få undantag.

Spararen har i regel stor frihet att själv bestämma hur pengarna på IPS-kontot ska investeras. Man kan välja mellan ett brett utbud av värdepapper som fonder, aktier och andra finansiella instrument, beroende på vad den specifika banken eller institutet erbjuder. Denna flexibilitet i placeringar är ett av sparformens kännetecken.

‍

Så fungerar IPS i praktiken

Ett IPS-konto fungerar som ett skal där du samlar dina pensionsplaceringar. Processen är reglerad av lagstiftning för att säkerställa dess långsiktiga karaktär.

• Placering: Du öppnar ett IPS-konto hos en bank eller ett värdepappersbolag och gör insättningar. Därefter väljer du vilka fonder, aktier eller andra tillgångar du vill att pengarna ska placeras i.
• Beskattning: Kapitalet i en IPS beskattas årligen med en schablonskatt. Skatten baseras på kontots totala värde vid ingången av året, multiplicerat med statslåneräntan från föregående år. Denna avkastningsskatt dras oavsett om dina placeringar har gått upp eller ner i värde.
• Låsning och uttag: Pengarna är bundna och uttag kan normalt påbörjas tidigast från 55 års ålder. Utbetalningarna måste enligt lag ske över en period på minst fem år. Detta stärker syftet att kapitalet ska fungera som en förstärkning av inkomsten under pensionstiden.

‍

Skillnader mot ISK och kapitalförsäkring

Den mest framträdande skillnaden mellan IPS och andra populära sparformer som ISK och kapitalförsäkring är just bindningstiden.

• IPS (Individuellt Pensionssparande): Pengarna är låsta fram till 55 års ålder. Sparformen var designad för pension och har strikta uttagsregler. Avdragsrätten är i princip borttagen för privatpersoner med anställning.
• ISK (Investeringssparkonto) och KF (Kapitalförsäkring): Dessa är flexibla sparformer utan bindningstid. Du kan ta ut dina pengar när du vill. Båda schablonbeskattas på ett liknande sätt som IPS, vilket gör dem administrativt enkla. De har idag ersatt IPS som det primära valet för privat pensionssparande för de flesta.

Valet mellan dessa sparformer beror alltså på behovet av flexibilitet. För den som vill ha disciplin i sitt sparande kan en bunden sparform vara en fördel, men för de flesta väger flexibiliteten hos ISK och KF tyngre.

‍

För- och nackdelar med IPS

Sparformen har tydliga fördelar och nackdelar som måste vägas mot varandra utifrån individens specifika finansiella situation.

Fördelar

• Flexibilitet i placeringar: Du har full kontroll över hur ditt pensionskapital investeras och kan anpassa risknivån efter din egen strategi och ålder.
• Disciplinerat sparande: Eftersom pengarna är låsta finns det ingen risk att du använder dem för kortsiktig konsumtion. Detta säkerställer att kapitalet verkligen finns kvar till pensionen.
• Avdragsrätt för vissa grupper: Egenföretagare som saknar tjänstepensionsrätt i sin näringsverksamhet har fortfarande möjlighet att göra avdragsgilla insättningar till en IPS.

Nackdelar

• Pengarna är bundna: Den största nackdelen är bristen på flexibilitet. Du kan inte komma åt kapitalet för oförutsedda utgifter före 55 års ålder.
• Slopad avdragsrätt: För de allra flesta löntagare är avdragsrätten borttagen, vilket innebär att du sätter in redan beskattade pengar och sedan betalar skatt på utbetalningarna igen. Detta leder till en ofördelaktig dubbelbeskattning.
• Schablonskatt: Du betalar en årlig avkastningsskatt oavsett om dina tillgångar har ökat eller minskat i värde. Under år med negativ avkastning betalar du alltså skatt på en förlust.

‍

Vanliga frågor (FAQ)

1. Kan jag ta ut pengarna från min IPS när som helst?

‍Nej, det är den centrala begränsningen med sparformen. Uttag kan enligt huvudregeln påbörjas tidigast när du fyller 55 år. Utbetalningarna måste därefter pågå under minst fem år. Det finns vissa undantag för att lösa upp ett konto i förtid, men det kräver särskilda skäl och godkännande.

2. Hur beskattas en IPS?

‍En IPS beskattas på två sätt. Först betalar du en årlig schablonskatt (avkastningsskatt) på det totala värdet på kontot. När du sedan tar ut pengarna vid pension beskattas utbetalningarna som inkomst av tjänst, det vill säga med din marginalskatt.

3. Kan jag använda IPS om jag redan har tjänstepension från min arbetsgivare?

‍Ja, du kan spara i en IPS även om du har tjänstepension. Den avgörande nackdelen är dock att du som anställd inte längre får göra avdrag för dina insättningar. Detta gör att sparformen i praktiken blir olönsam på grund av dubbelbeskattning, och alternativ som ISK eller kapitalförsäkring är därför att föredra.

‍