Avkastningsskatt är en form av schablonbeskattning som appliceras på vissa spar- och pensionsprodukter i Sverige. Analytiskt sett skiljer den sig fundamentalt från traditionell kapitalvinstskatt genom att den inte baseras på en faktisk, realiserad vinst. Istället beräknas skatten på ett schablonmässigt underlag som representerar en förväntad, genomsnittlig avkastning. Denna beskattningsmodell har blivit dominerande för populära sparformer som investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF), och dess syfte är att förenkla administrationen för både sparare och myndigheter.
För en investerare är en precis förståelse för avkastningsskattens funktion och konsekvenser avgörande vid val av sparform. Modellen innebär att skatt betalas årligen oavsett om portföljens värde har ökat eller minskat, vilket ställer andra krav på investeringsstrategin jämfört med ett traditionellt aktie- och fondkonto. Denna guide ger en strukturerad genomgång av vad avkastningsskatt är, hur den beräknas, vilka sparformer som omfattas, samt dess för- och nackdelar.
Avkastningsskatt är en årlig skatt som tas ut på det totala värdet av tillgångarna inom vissa sparformer, snarare än på den faktiska vinsten från enskilda transaktioner. Grundtanken är att istället för att beskatta varje försäljning, beskattas en fiktiv (schablonmässig) årlig avkastning. Detta eliminerar behovet för spararen att deklarera varje enskild affär och förenklar därmed skattehanteringen avsevärt.
Skatten tas ut oberoende av om du har gjort vinster eller förluster under året. Detta är den centrala egenskapen som skiljer schablonbeskattning från realisationsvinstbeskattning, där skatt endast betalas när en vinst realiseras vid försäljning.
Beräkningsmodellen för avkastningsskatt är standardiserad men kan variera något mellan olika sparformer. För de vanligaste, ISK och KF, ser processen ut som följer:
Exempel: Om statslåneräntan är 2 % blir schablonintäkten 3 % (2 % + 1 %). Om ditt kapitalunderlag är 100 000 SEK, blir schablonintäkten 3 000 SEK. Skatten blir då 30 % av 3 000 SEK, vilket är 900 SEK.
Schablonbeskattning genom avkastningsskatt är inte universell utan gäller specifikt för utvalda spar- och pensionsprodukter.
Valet av dessa sparformer innebär ett aktivt val av schablonbeskattning framför traditionell kapitalvinstskatt.
Modellen med avkastningsskatt erbjuder en kompromiss mellan enkelhet och rättvisa, vilket skapar tydliga för- och nackdelar för investeraren.
De primära sparformerna som använder avkastningsskatt är investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring (KF) samt privata pensionssparanden som individuellt pensionssparande (IPS) och privata pensionsförsäkringar. Traditionella aktie- och fondkonton (värdepappersdepåer) omfattas inte; där gäller istället kapitalvinstskatt.
Nej. Hela principen med schablonbeskattning är att den baseras på ett förväntat genomsnittligt värde, inte på ditt faktiska resultat. Du kan därför inte göra avdrag för förluster eller kvitta dem mot vinster, vilket är möjligt på ett traditionellt aktie- och fondkonto.
Det är en avgörande faktor. Du måste göra en bedömning av din förväntade avkastning i relation till statslåneräntan. En generell tumregel är att om du förväntar dig en avkastning som är högre än den procentsats som används för att beräkna schablonintäkten (statslåneräntan + tillägg), är ISK eller KF skattemässigt fördelaktigt. Om du förväntar dig en lägre avkastning, eller vill kunna kvitta förluster, kan ett traditionellt aktie- och fondkonto vara ett bättre alternativ.